fredag 4 april 2008

Jag är i en av alla parker som finns har

Jag är i en av alla parker som finns har. Solen strålar, vinden är ljummen och jag som smör i själen.

Efter tva parker hamnade jag pa Columbos torg dar jag av en tillfallighet hittade det mest skona fikastaller hittills. En kanna te och en croussant for 20 kronor dor jag inte av och det var ljuvligt att sitta i skona stolar under lika skona trad.

Ja, vinden ar lika ljummen.

Sedan forsokte jag leta upp det fotomuseum jag hade tankt se for att vara lite kulturell, men jag hittade det inte trots ratt gata. Istallet gick jag langsamt hemat och upptackte att den basta resturangen hittills ar den som finns pa innergarden pa mitt hotell. Efter maten kaffe och ett litet glas madeiravin (Kristin, minns du teckningen du skickade mig, det var just sa).

Shoppingen blev noll, jag kan inte kopa skitsaker eller forra arets mode, inte heller vaskor for sextusen kronor. Dessutom foredrar jag olivolja, kryddor och annat som jag kan anvanda och minnas. Jag har i alla fall sa gott som bestamt mig for farden i morgon och dit langtar jag. Det ar inte stader jag ar ute efter, det ar upplevelser som att vandra. Tank att det tar sa lang tid att begripa sig sjalv.

Det finns inga man som tittar efter mig, det beror nog pa att de kvinnor som bor har eller fransyskorna pa semester gar omkring i hoga klackar (det skulle inte forvana mig om jag motte nagon pa en levada med dessa stiletter) och ar sma och petit. Jag ar ju som en nordisk fura i jamforelse.

I dag var det i och for sig en man som log mot mig, trodde jag, fast det var mot sin lilla mor han skickade signaler och hon stod precis framfor mig. Jaja.

Hela centrum ar nu en enda stor blomma, festivalen startar i morgon. Det smyckas, det dansas och pa sondag ar paraden. Nu ska jag ga upp pa rummet och skriva en stund, kanske jag tar ett bad i poolen senare, min baddrakt ar ju inte provad pa riktigt annu.

Fast det ar vandringen som gor min resa fin, och rummet forstas, och dofterna, och blommorna och vandringarna igen. Bara tre hela dagar kvar, de ska jag ta vara pa samtidigt maste jag akta mig for semesterstressen.

So lang!

2 kommentarer:

Sofia sa...

Njut av dagarna som återstår. Det verkar helt otroligt fint. Här i Stockholm skiner solen. Det är nästan så man vill sätta sig på balkongen med sitt kaffe. Kram.

Ankan sa...

Härligt att läsa att du har det bra. Suck, jag vill oxå till Madeira. Kram